Längesedan (M)

2 månader utan kontakt med sjukhjärnan. Otroligt skönt samtidigt som det fortfarande finns en djup djurisk längtan inom mig efter den hesa rösten.

Ja gud vad ett par blåa ögon och ett gudomligt leende kan göra med en stackars gammal kvinna.
Dessa blandningar av hälften man hälften pojke borde inte få lov att släppas ut på stadens gator.

Nu har iaf äntligen sommaren o värmen kommit och då känns alltid livet lite lättare. Nu är det snart även dags för en hel helg i sällskap med min underbara H.
Längtar.....
Vill knappt säga det ut högt för de sista gångerna det har varit något jag längtat efter så har det skitit sig.

Nopp nu är det dags för lite lunch...
Cola Zero o frökusar med smör.
Mumsfillibabba, eller not....

Tjing!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0